Litet lyckorus

Skrivet av Lova den 2009-05-27

Få känslor överträffar den när man äntligen förstår något som man har funderat på ett tag. Jag har tex nyss upptäckt hur enkelt det är att sy en knäppkandsprund vilket öppnade en helt ny värld för mig. Jag har också förstått hur man påbörjar en sån här sjal vilket gör mig nästan överlycklig.

I början av veckan satt jag nämligen hemma hos min nya stickkompis Rebecka och tillsammans försökte vi tyda beskrivningen till Kiri som jag har varit sugen på att sticka ett tag. Det hela försvårades avsevärt av att det innehöll ett för mig helt nytt moment, nämligen tillfällig uppläggning. Tillslut lyckades jag förstå det men jag hade ändå svårt att förstå poängen med det hela. Varför inte bara lägga upp några maskor och sen fortsätta efter det?  Jag kom hem med en liten sorglig klump påbörjad kiri och kände mig lite misslyckad som stickerska. På kvällen låg jag och klurade och insåg att det faktiskt fanns ett annat, svensk mönster som jag också har velat sticka ett tag som dessutom innehåller den omtalade tillfällig uppläggningen.

Så igår satte jag mig återigen med ett nytt sjalmönster framför mig och lyckades efter en stunds lusläsande av instruktioner faktiskt komma igång. Och plötsligt förstod jag var andra har förstått före mig.. Man börjar ju verkligen i nacken och går nedåt! Så fiffigt, så coolt. Vem uppfann det här? Den personen borde ju få medalj. Ibland blir jag bara så himla glad över alla smarta fina människor som det finns i världen.