Never Let Me Go
Skrivet av Lova den 2011-03-15
Som lärarvikarie tycker jag att det är hemskt mycket raster. Jag är inte van att ha schemalagda raster, förutom lunch då, från tidigare jobb. Där kunde man gå och ta en kaffe ibland kanske. Om ens det. Nu finns det plötsligt tid att göra ingenting flera gånger om dagen. Och ingen stör en heller. Kanske är det annorlunda om man är anställd på riktig men som vikarie är det ganska fritt vad man gör mellan lektionerna. Och varje gång jag är ute och jobbar så tänker jag “varför tog jag inte med mig en bok?”
Därför blev jag glad idag när Never let me go av Kazuo Ishiguro låg och väntade innanför dörren på mig. Har ni sett filmen? Jag såg den för ett tag sen och blev ganska berörd så jag tänkte att jag skulle läsa boken. Jag tror att den kommer vara bra.
Imorgon ska jag förresten ha nior i syslöjd. Jag tror att risken att de syr balklänningar är ganska överhängande. Själv sydde jag ingen balklänning utan en hockeytröja. Såhär i efterhand kan man ju fråga sig varför. Revolt kanske.
sofia said,
har inte sett filmen men ska helt klart kolla in den nu! tack för tipset!
Rebecca said,
Kan tänka mig att man ganska snabbt vänjer sig vid att kunna ha rast sådär. I mitt jobb har jag nästan aldrig rast, de hinns liksom inte med. och jag tror nog att det går jättebra för dig att ha niorna i syslöjd!
Tant Grön said,
Tack för filmtipset. Den ska jag försöka få tag i!
Säg något