Här är utgångsläget - mönstret för framstycket på min klänning. Det är vikning i framkanten och det man gör är att rita ut ett halvt hjärta där man vill ha det. Sen behöver man en bit att vända med och det behöver gå en bit utanför hjärtat, typ 1 cm. Mitt går bara 0,5 cm utanför men det är för att det hanmnade för nära ovankanten annars.
Sen är det bara att klippa ut som vanligt. Försök inte ha för mycket sömnsmån i hjärtat, det blir bara knöligt. 0,5 cm blir ganska lagom. Den lilla biten som du vänder på behöver mellanlägg så att det ska bli stadigare.
Sen ser det ut så här ungefär. Nu får ni låtsas att den stora biten egentligen är ett helt framstycke. Ett tips är att antingen vara väldigt noga med sömnsmånen när du klipper eller så kan man trådmarkera efteråt om man är lagd åt det heller. Beroende på tyget kan man rita ut vart man ska sy också. Det viktigaste är att man får ett snyggt hjärta.
Sen är det bara att lägga delarna räta mot räta och sy. Ni kommer så klart sy mycket snyggare än vad jag gjorde, det här ser ju för jävligt ut.
Klyvpressa sömnsmåner, klipp små hack i dem i spetsarna och där det svänger och vänd på allting. Pressa lite till. Klart!
När jag såg Luella SS10 förälskade jag mig genast i hjärtklänningarna och eftersom jag är som jag började jag genast rita ett ett eget mönster. Men sen har jag inte riktigt haft tid att ta tag i det förrän nu. På det stora hela är det inga konstigheter alls. Hjärtat är vändsytt med en lapp med mellanlägg. Sedan är hela livet vändsytt och kjolen är i två lager. Dock räckte inte tyget till en hel underkjol så det är faktiskt foder det mesta av det och sen sitter det en tjugo cm remsa på den och det är den som sticker ut. Men så här i efterhand så tror jag faktiskt att det blev bättre att göra så eftersom det inte blir så tjockt uppe i midjan då.
Jag fick lite frågor om mönstret när jag la upp bilder igår. Kjolen är en helcirkelkjol och en sådan kan jag visa senare hur man gör, det är verkligen det enklaste man kan göra. Även livet bör vara ganska enkelt att få till om man har ett mönster att utgå ifrån. På just det här mönstret har jag flyttat hela bystvecket till midjeintaget så att det inte ska vara något som stör upptill. Sen är det ju bara att rita dit ett hjärta där man vill ha det. Dock skulle jag rekommendera att man syr en toile först (test) så att det verkligen hamnar där man vill ha det.
Svenska turistföreningen fyller 125 år och bjuder in 25 designers att ta fram nya folkdräkter. Det vinnande bidraget kommer sedan att ges till Victoria och Daniel i present. Alla designers har fått välja eller blivit tilldelade ett landskap som de får besöka och göra  research runt. Själv blir jag alltid så vansinnigt imponerad av sånt här för jag får huvudvärk när jag själv måste designa något som ska ha en tanke. Så det är ju tur att jag inte är med kanske. Läs mer om projeket här.
Idag var det Öppet hus i skolan så vi fick göra precis vad vi ville. Jag hade massa storslagna planer på vad jag ville göra men det slutade med att jag fikade en del och graderade ett par trosor. Om någon undrar så är gradering att göra ett plagg i olika storlekar. Jag har ritat ett par trosor som jag har bestämt är i Medium. Medium är ju nämligen en ganska godtycklig storlek där olika tillverkare gör lite som de vill. I mitt fall så är det 38/40 som är Medium för det tycker jag känns ganska rimligt. Hur som helst, det man gör sen är att kolla hur mycket skiljer till nästa storlek och ritar ut det innanför och utanför den storleken man hade från början.
Exakt så här stökigt eller stökigare brukar det se ut runt omkring mig i skolan. Hemma också för den delen.
Vi hade en liten utställning för att visa vad vi gjorde. Sen var det nog meningen att vi skulle prata lite med dem som var där men jag satt mest och tittade på mina trosor och åt mig mätt på godis.
Istället går jag runt och klurar lite på vad folk kan tänkas vilja ha. Vad skulle ni som syr vilja ha? Skulle ni vilja ha ett grundmönster med era mått som kan sen kan ändra på? Det skulle ju dock kräva att man kan lite konstruktion själv. Eller vill ni designa själva och få ett mönster att sy efter?
Det är ju inte så att det inte finns massor av färdiga mönster att köpa på marknaden redan men grejen är att folk ser så himla olika ut och de mönstrerna är ju lika sterotypa som konfektionskläderna. Det är klart att man måste ha någon slags mall att gå efter men vad jag än ska göra så vill jag att människor med olika kroppstyper ska kunna ha mina grejer.
Någon dag ska jag väl komma på vad jag vill göra med mitt liv men just nu försöker jag bara andas djupt och ta en dag i taget.
(Förresten, nu när jag har lite mer tid ska jag uppdatera min länklista. Jag tänker att om jag skriver det här så måste jag göra det snart)
Jag har funderat ganska mycket på om jag ska berätta vad som har hänt mig den senaste tiden men jag har bestämt mig för att göra det ändå. Som terapi och kanske som en förklaring till varför jag försvann härifrån.
Saken är att jag hamnade i något väldigt konstigt som jag aldrig hade för avsikt att hamna i och sen blev jag utslängd med huvudet före och med min självkänsla rejält stampad på. Jag hade ju en praktikplats, en praktikplats som antagligen skulle leda till någon slags anställning/annat sammarbete när skolan slutade.
Från började pratade vi mycket om att jag skulle konsturera (rita mönster) för det är ju det jag vill göra och jag började faktiskt lite med det. Gjorde måttlistor och började rita lite grunder som vi skulle kunna använda framöver. Men sen blev det bara sömnad jag skulle ägna mig åt och det skulle gå fort, för nu låg vi efter med det som skulle göras. Sen blev jag plötsligt erbjuden att göra samma sak som jag gjorde fast mot betalning om jag kunde lägga ännu mer tid på det. Så jag började lägga ner mer tid på det. All tid jag hade faktiskt.
Sen gjorde jag det mest ödesdigra - jag frågade vad jag skulle tjäna på det jag gjorde. Det ledde till ett allvarligt samtal där det återigen påtalades att jag inte visade tillräckligt med engagemang och att jag borde vilja vara där utan att ta upp såna saker som pengar. Var jag verkligen en sån som bara brydde mig om pengar? Är det här inte min passion? Jag fattade så klart ingenting när mattan plötsligt rycktes undan och mitt jobb, som förvisso bara hade varat i några dagar återgick till att vara en praktikplats.
Då sa jag att jag behövde fundera lite. Jag kände att det här aldrig kommer fungera. Det är ju helt omöjligt att vara lika engagerad i någon annans företag som en som äger företaget. Dessutom blev jag behandlad som att jag hade hade blivit påkommen med att stjäla i kassan - inte fråga om min lön. Men jag fick en chans till. En chans som jag inte riktigt tog och då avslutades allt lika fort som det hade börjat. Jag fick ett långt mail där det stod att jag inte levde upp till förväntningarna, att inte visade intresse att lära och att jag var - oengagerad. Som avslutning stod det att jag inte ens var särskilt bra på att sy.
Det knäppa är att det pÃ¥gick inte under särskilt lÃ¥ng tid - ungefär de tvÃ¥ veckorna jag har varit frÃ¥nvarande här. Men det allra jobbigaste var att det hela tiden blev sÃ¥ personligt. Jag hade en konflikt med nÃ¥gon som var sÃ¥ personligt engagerad i sitt företag att det kändes som att brÃ¥ka med en kompis. Mer en en gÃ¥ng sÃ¥ kom det kommentarer som “trots att folk varnar mig för dig sÃ¥..” vilket kändes minst sagt märklligt. Tillslut kändes det som att det var ett helt kompisgäng som hade fryst ut mig och den känslan är ju sällan ganska mysig.
Så den känslan som förföljer mig mest är att jag känner mig så förbannat ledsen. Inte arg, inte besviken - bara väldigt ledsen. Och jag vet inte riktigt hur jag ska hantera det. Om det är jobb så är det ju jobb, det kan man släppa men det här blev mycket mer på ett sätt som jag själv aldrig hade valt.
Så nu när jag har berättat det behöver jag ju aldrig nämna det igen och jag ska göra mitt bästa för ett komma över det.
(Förresten, nu börjar jag med mitt 365-projekt igen)
Jag tycker fortfarande inte att det är särskilt kul att leva men till och med jag måste le lite när jag se den här underbara reklamfilmen. Jag är så himla sugen på att sticka in något nu.